Vi som är födda kring 80-talet är sannolikt den första generationen som vet att vi inte kan räkna med att få det bättre än våra föräldrar. De flesta får kallt räkna med att få det sämre. Sådant som var självklarheter för våra föräldrar, som en egen bostad och en trygg anställning, är nu exklusiva privilegier.
Vi var inte gamla nog för att fullt ut förstå vad som hände, men vi såg konsekvenserna av det. Lärarna blev lite färre, klasskamraterna lite fler. Föräldrarna fick mer tid hemma, men mycket mindre pengar. Och när vi skulle imitera Brolin och Henke fick vi skaffa oss egna fotbollar – fritidsgården hade lagts ner och dagisets bollar man alltid fått låna hade låsts in.
Det hette att alla fick dra sitt strå till stacken, men det var kvalificerat struntprat förstås. Vissa tider i livet är man mer beroende av det gemensamma än annars – när man är gammal, när man är sjuk och när man är ung.
När var femte lärare på grundskolan fick sparken, gymnasiet införde avgifter för skolmaten och 250 fritidsgårdar stängdes så var det vi som växte upp som fick axla krisen. Gustavs Fridolin berättar om sin bok ”Blåsta” Måndag 19/10 kl. 18.30 på Pilgatans Bokcafé.
”Blåsta – Nedskärningsåren som formade en generation.” Skildrar det nittiotal Gustav Fridolin växte upp i och berättar om indragna skolböcker, stängda ungdomsgårdar och hur håltimmarna blev en institution. Resultatet är knappast någon lyxgeneration, utan en sviken generation. Som inte får vare sig förstahandsk
ontrakt eller fasta jobb, utan ständigt blir utlasade. Åttiotalisterna, i dag mellan 20 och 30 år, borde vara de friskaste, men är mer deprimerade och har oftare huvudvärk på jobbet än 40-talisterna. Den här boken är inte resultatet av något avancerat forskningsarbete, alla fakta finns på Statistiska centralbyrån och I offentliga utredningar – uppgifter som vem som helst kan hämta ut och ta del av men det är det inte många som gör. Få vill se konsekvenserna av nedskärningarna som gjordes i början av 90-talet. Då man skar ner på skola, ungdomsverksamhet och trygghetssystem hade det ett pris.1992 gick bara 5 procent ut grundskolan utan fullständiga betyg – 1999 hade det stigit till 25 procent. Antalet unga som har svåra problem med ångest har tredubblats sedan 1989. Vi har fått mer än dubbelt så många förtidspensionärer under 30 år.
Blåsta! är såhär i nya kristider, en obehagligt aktuell bok om vad som hände i den förra lågkonjunkturen och om vi egentligen har råd att “spara” på sätt som medför så långtgående ekonomiska och mänskliga kostnader. Välfärden har fortfarande inte hämtat sig från 90-talets nedskärningar. Behovet att lära av det förflutna är närmast akut.
Nedskärningarna i den här krisens spår riskerar att bli ännu större än förra gången. Lägre ersättningar i försäkringssystemen ökar trycket på kommunernas socialförvaltningar. Men när arbetslösheten stiger tar kommunernas pengar slut. Sedan förra krisen har kommuner dessutom förbjudits att, till skillnad från ett större företag, budgetera med en tillfällig förlust. I början av 90-talet klarade vi krisen med samlade förluster på runt 10 procent. Ska lagen följas kommer nedskärningarna då bli en västanfläkt av vad som väntar nu.
Newsmillartikel om boken.
Förbundet Humanisterna om sig själva:
raffinerade metoder. Privatiseringarna löper idag per automatik, lagstadgade och skattefinansierade, inlindade i nyspråk om valfrihet och mångfald. Det mesta står på spel: vård, skola, omsorg, bostäder, statlig verksamhet och infrastruktur. Sälj hela skiten! är en berättelse om privatiseringsvågen, dess drivkrafter och konsekvenser. Om den stora omvandling som blir synlig när alla privatiseringar läggs samman.
Susanna Alakoski och Amanda Mogensen bad kvinnor att skriva om detta tabubelagda ämne. De fick en stor mängd berättelser, från kvinnor i alla åldrar. Från heterosexuella, bisexuella och lesbiska. Från människor med olika klassbakgrund. Från män. Alla berättar sin historia om varför de fejkat. Eller varför de inte gjort det. Den här boken är den första i sitt slag, och här är ingenting förbjudet. Fejkad orgasm rymmer berättelser, essäer, statistik, fakta om något som alla vet finns, men få vågar prata om. Förhoppningsvis blir det ändring på det nu.
än i länder som England och USA, trots att vi i Sverige under
odlingsjord och grundvatten på många ställen i västra Ghatsbergen förstörts av insektgifter och andra kemikalier och gjort människorna sjuka. Historien börjar på en semesterö utanför Västerbottenskusten. Den unga, arbetslösa journalisten Marit Sköld och hennes pojkvän Kalle Lundberg upptäcker ett övergivet hus. Ryktet säger att ägaren, en känd industriman, ska ha utsatts for ett mordförsök innan han försvann. Spåren leder till södra Indien där Marit snart finner sig fångad i ett finmaskigt nät av girighet, korruption och religiös hysteri.Den anständige massmördaren är en fri fortsättning på hans förra roman Numret till Calicut.
