Vi som är födda kring 80-talet är sannolikt den första generationen som vet att vi inte kan räkna med att få det bättre än våra föräldrar. De flesta får kallt räkna med att få det sämre. Sådant som var självklarheter för våra föräldrar, som en egen bostad och en trygg anställning, är nu exklusiva privilegier.

Vi var inte gamla nog för att fullt ut förstå vad som hände, men vi såg konsekvenserna av det. Lärarna blev lite färre, klasskamraterna lite fler. Föräldrarna fick mer tid hemma, men mycket mindre pengar. Och när vi skulle imitera Brolin och Henke fick vi skaffa oss egna fotbollar – fritidsgården hade lagts ner och dagisets bollar man alltid fått låna hade låsts in.
Det hette att alla fick dra sitt strå till stacken, men det var kvalificerat struntprat förstås. Vissa tider i livet är man mer beroende av det gemensamma än annars – när man är gammal, när man är sjuk och när man är ung.
När var femte lärare på grundskolan fick sparken, gymnasiet införde avgifter för skolmaten och 250 fritidsgårdar stängdes så var det vi som växte upp som fick axla krisen. Gustavs Fridolin berättar om sin bok ”Blåsta” Måndag 19/10 kl. 18.30 på Pilgatans Bokcafé.

”Blåsta – Nedskärningsåren som formade en generation.” Skildrar det nittiotal Gustav Fridolin växte upp i och berättar om indragna skolböcker, stängda ungdomsgårdar och hur håltimmarna blev en institution. Resultatet är knappast någon lyxgeneration, utan en sviken generation. Som inte får vare sig förstahandskontrakt eller fasta jobb, utan ständigt blir utlasade. Åttiotalisterna, i dag mellan 20 och 30 år, borde vara de friskaste, men är mer deprimerade och har oftare huvudvärk på jobbet än 40-talisterna. Den här boken är inte resultatet av något avancerat forskningsarbete, alla fakta finns på Statistiska centralbyrån och I offentliga utredningar – uppgifter som vem som helst kan hämta ut och ta del av men det är det inte många som gör. Få vill se konsekvenserna av nedskärningarna som gjordes i början av 90-talet. Då man skar ner på skola, ungdomsverksamhet och trygghetssystem hade det ett pris.1992 gick bara 5 procent ut grundskolan utan fullständiga betyg – 1999 hade det stigit till 25 procent. Antalet unga som har svåra problem med ångest har tredubblats sedan 1989. Vi har fått mer än dubbelt så många förtidspensionärer under 30 år.

Blåsta! är såhär i nya kristider, en obehagligt aktuell bok om vad som hände i den förra lågkonjunkturen och om vi egentligen har råd att “spara” på sätt som medför så långtgående ekonomiska och mänskliga kostnader. Välfärden har fortfarande inte hämtat sig från 90-talets nedskärningar. Behovet att lära av det förflutna är närmast akut.

Nedskärningarna i den här krisens spår riskerar att bli ännu större än förra gången. Lägre ersättningar i försäkringssystemen ökar trycket på kommunernas socialförvaltningar. Men när arbetslösheten stiger tar kommunernas pengar slut. Sedan förra krisen har kommuner dessutom förbjudits att, till skillnad från ett större företag, budgetera med en tillfällig förlust. I början av 90-talet klarade vi krisen med samlade förluster på runt 10 procent. Ska lagen följas kommer nedskärningarna då bli en västanfläkt av vad som väntar nu.

Newsmillartikel om boken.

Välkomna Måndag 19/10 klockan 18.30 till Bokcafé Pilgatan.

Entré: 20:- medl./ungdomar. Övriga 40:-

Arr: Ordfront och ABF

Om tro, vetande, vidskepelse, förnuft och humanistiska ideal
diskuterar kyrkoherde Lisa Tegby med Lars Nilsson från
förbundet Humanisterna.

Är det skillnad mellan kristen och ateistisk humanism?  Vem har rätt till begreppet? Den gamla diskussionen om tro och vetandet har återigen fått nytt liv. Kom och lyssna och delta i diskussionen.
Lisa Tegby är Kyrkoherde i Ålidhems församling. Kontraktsprost i Umeå kontrakt, hon är också styrelsemedlem I Förbundet för Kristen Humanism och Samhällssyn hon möter Lars Nilsson från förbundet Humanisterna i en diskussion om dessa stora frågor.
Under 2006 pågick en debatt mellan Lisa Tegby och Humaisternas ordförande Christer Sturmark som du kan läsa här.

Lisa Tgeby VK26/10 2006

Christer Sturmark 8/11 2006

Debatten om Kristen och ateistisk humanism pågår på många arenor och I många sammanhang, på Tisdagkväll kl. 18.30 på Pilgatans bokcafé Fri entré  – Arrangörer: Ordfront, ABF

Förbundet för Kristen Humanism och Samhällssyn om sig själva:

Här möts humanism och kristen tro. KHS ser som sin uppgift att gestalta en hållning utifrån ett kristet-humanistiskt perspektiv, i både öppenhet och kritisk utblick mot kyrka och samhällsliv. Går det att tro på människan längre, på hennes förmåga att handla gott, på möjligheten att gemensamt organisera ett gott liv för oss alla? Är det möjligt att bekänna en tro på att Gud ännu bär upp denna värld? Finns det utrymme inom kyrkorna för människors mognad och utveckling i relation till varandra och skapelsen? Finns det plats för dialog med det omgivande samhället och olika religioners trosutövare? Går det att finna en väg mellan religiös fundamentalism och sekulär relativism, en väg som leder till fred, samlevnad och ökad rättvisa i ödmjuk och gemensam tillbedjan runt vår jord.
Går de stora frågorna att besvara?

Något enkelt ja finns nog inte, men det är vår uppgift som människor att söka svar.
Välkommen med i sökandet!

Förbundet Humanisterna om sig själva:

Humanism och humanist är ord som används i flera betydelser. Men humanismen som livssyn står för ett tydligt ställningstagande. Den sätter människan och människovärdet i centrum. Den förenar medmänsklighet och förnuft i en strävan att skapa ett bättre samhälle, där ansvaret läggs på människan själv. Demokrati och mänskliga rättigheter är universella värden som måste gälla alla människor, oavsett var man råkar leva.

Grundläggande för humanismen är kritiskt tänkande och en vetenskaplig kunskapssyn. Humanismen är en sekulär – icke-religiös – livssyn som anser att det inte finns några förnuftiga skäl att tro på religiösa dogmer, gudar eller övernaturliga förklaringar av tillvaron. Humanister har en kritisk inställning till alla former av religion, nyandlighet och ockultism.

Humanisterna vill främja humanismens livssyn som idé- och värdegrund för samhälle, kultur och etik. Vi arbetar för att värna det sekulära samhället, där religion och politik hålls isär.

Eller hur privatiseringarna raserar den gemensamma välfärden

Måndag 31 Augusti 18.30 på Pilgatans Bokcafé

Den gemensamma välfärden privatiseras – i allt snabbare takt och med allt mer raffinerade metoder. Privatiseringarna löper idag per automatik, lagstadgade och skattefinansierade, inlindade i nyspråk om valfrihet och mångfald. Det mesta står på spel: vård, skola, omsorg, bostäder, statlig verksamhet och infrastruktur. Sälj hela skiten! är en berättelse om privatiseringsvågen, dess drivkrafter och konsekvenser. Om den stora omvandling som blir synlig när alla privatiseringar läggs samman.

Vilka är vinnarna: medborgarna eller den transnationella privatiseringsindustri som gör vinst på människors behov? Vad händer när välfärden blir en marknad? När kommersiella bolag tar över skola, sjukvård och äldreomsorg? Ett tudelat system tar form, där några kan välja välfärd de luxe, medan andra får hålla till godo med en luggsliten offentlig sektor.

Men utvecklingen är inte ödesbunden. Det går att stoppa privatiseringsvågen. Och det finns alternativ. Bokens författare – Josefin Brink, Jens Ergon, Peter Gustavsson och Kent Werne – är aktiva inom politik, folkbildning och journalistik , häng med på en ständigt uppdaterad diskussion om privatiseringsvågen här på deras blogg och kom diskutera politiken och privatiseringar med Peter Gustavsson som kommer till Ordfront Umeå Måndag 31 Augusti kl.18.30 - Pilgatans Bokcafé, Pilgatan 14 Välkomna! Entré 40:-/20:- för ungdomar & ordfrontmedlemmar

och vi hoppas sommaren har varit god mot er alla som brukar läsa om, och besöka våra evenemang. Kraft och ork behövs verkligen nu för att mobilisera styrkorna och förmå fler att genomskåda alliansens struntprat om ”valfrihet”, ”tillgänglighet” och ”kvalitet” och vad det egentligen handlar om – hur de snabbt och konsekvent underminerat plattformen för landets välfärd sedan hösten 2006. Att till exempel öppna marknaden för fler privata vårdcentraler, skolor och privata apotek kallas att ”öka valfriheten” eller ”öka tillgängligheten” – denna regering är vinstintressenas regering, som genomför ett systemskifte på område efter område.

Men det finns också många som ser och förstår att det nu är hög tid att stanna upp och tänka till. Några av dem som tänkt till och gjort det ordentligt, har också skrivit pamfletten ” Sälj hela skiten” som kom ut på Ordfront förlag i början på sommaren, en av författarna, Peter Gustavsson kommer till Umeå den 31 Augusti, mer om det snart – tills dess köp boken ”Sälj hela skiten” kostar bara 50:- och läs på!   

Kent Werne - Josefin Brink - Jens Ergon - Peter Gustavsson Författarna till boken "Sälj hela skiten!"

Kvinnors orgasm fyller spaltmeter efter spaltmeter i kvällstidningarnas helgbilagor och i vetenskapliga tidskrifter. Men varför är det så få som pratar om fejkad orgasm? På Torsdagkväll den 14/5 kommer författaren Susanna Alakoski, redaktör för boken Fejkad Orgasm till Pilgatans bokcafé för att tala om detta vanliga men hemliga. Susanna Alakoski och Amanda Mogensen bad kvinnor att skriva om detta tabubelagda ämne. De fick en stor mängd berättelser, från kvinnor i alla åldrar. Från heterosexuella, bisexuella och lesbiska. Från människor med olika klassbakgrund. Från män. Alla berättar sin historia om varför de fejkat. Eller varför de inte gjort det. Den här boken är den första i sitt slag, och här är ingenting förbjudet. Fejkad orgasm rymmer berättelser, essäer, statistik, fakta om något som alla vet finns, men få vågar prata om. Förhoppningsvis blir det ändring på det nu.

Torsdag 14 Maj kl 18.30 Pilgatans bokcafé Pilgatan 14  Arr: Ordfront/ABF/ Kulturföreningen PilgatanEntré 20:-/medlemmar och ungdomar, 40:- för övriga.
Susanna Alakoski har sitt ursprung i finsk fattig arbetarklass och är uppvuxen i Ystad. Hon är socionom, genusvetare och författare och har arbetat som socialsekreterare, flyktingsamordnare och som pressekreterare åt vänsterpartiets förra ordförande. Våren 2006 debuterade hon med romanen Svinalängorna, som belönades med Augustpriset 2006.

Stefan Svallfors – Myten om det klasslösa samhället                  Tisdag 5/5 klockan 18.30 på Bokcafé Pilgatan

Har klasserna spelat ut sin roll ? Eller skärps klassmotsättningarna nu när krisens effekter börjar märkas.  Motsättningarna mellan olika klasser är långt större i Sverige än i länder som England och USA, trots att vi i Sverige under
Lång tid arbetat för att utjämna skillnaderna i samhället. Det
hävdar sociologen Stefan Svallfors vid universitetet i Umeå som
under två decennier studerat hur åsikter om bland annat
välfärdsstaten skiljer sig mellan olika samhällsklasser.
Arbetarna är generellt sett mer vänsterinriktade och vill ha
mer av kollektiva välfärdslösningar och mindre privatiseringar.

När det gäller klassiska moralfrågor som kvinnans frigörelse,
synen på invandring och homosexualitet är arbetarna mer
negativa än människor från medelklassen, enligt Svallfors.
De debattörer som driver tesen att arbetarklassen håller på
att dö ut och att Sverige numera består av en enda stor
medelklass där alla tycker ungefär lika avfärdar Svallfors som
rent trams.
Skiljelinjerna i åsikter mellan olika samhällsklasser är
mycket stabila. Det offentliga samtalet i Sverige utgår från
den övre medelklassens perspektiv. Där är det många som tror
att klassamhället spelat ut sin roll. Men det stämmer inte med
forskningen på området, säger sociologen Stefan Svallfors.

Tisdag 5/5 klockan 18.30 på Bokcafé Pilgatan, Pilgatan 14.
Arr: Ordfront/ABF.
Entré 20:-/medlemmar och ungdomar, 40:- för övriga

Onsdag 25 Mars kl 18.30 Pilgatans bokcafé

Barbro Alving, signaturen Bang, anses av många som sin tids främsta reporter. Hennes skildringar från bland annat Berlinolympiaden, inbördeskrigets Spanien och är milstolpar inom svensk journalistik.
Under sin andra signatur, Käringen mot strömmen, blev hon älskad som kåsör.
I den här boken, som utges till hundraårsminnet av  hennes födelse, möter vi varken frontreportern eller kåsören, vi lär känna Bang genom Bang. Hennes dotter Ruffa Alving Olin har har samlat texter av sin mor, som tecknar bilden av en kvinna fylld av oförskräckt mod och stor kärlek, men även av tärande självkritik och flykt in i missbruk.

Vi möter journalisten på hemmaredaktionen och på resa, vi lär kännaden ogifta kvinna, som mot tidens konventioner födde sitt ”Bang-barn” och bildade familj med sin älskade Loyse. Hon berättar om fredskämpen som gick i fängelse, om kampen vid Elin Wägners sida och om sökandet efter frid och den högre mening, som hon slutligen finner.
Hör Ruffa Alving-Olin berätta personligt om Barbro Alving.
Entré 40:-/20:- för ungdomar och medlemmar.

Barbro Alving(1909-1987)

Journalist och författare, känd under signaturen Bang.
Började som volontär på Stockholms Dagblad, senare på tidningen Idun och Dagens Nyheter.
Rapporterade bland annat från Berlinolympiaden, spanska inbördeskriget, finska vinterkriget och Ungernrevolten.
Blev tidigt pacifist och deltog aktivt i arbetet mot att Sverige skulle skaffa kärnvapen. Vägrade delta i civilförsvaret och fick tillbringa en månad i fängelse. Något hon skrev om i boken Dagbok från Långholmen (1956).
Barbro Alvings efterlämnade arkiv finns i dag i Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Gunilla Sambergs verk Räddningsplats – Umedalens skulpturpark

Tors 19 mars 18.30

Gräs och aska
Konstnär Gunilla Samberg, performance, bilder och samtal i samband med sin utställning på Galleri Verkligheten.
Entré 20:-/gratis för ungd/medl. Medarr. Ordfront