Monthly Archives: oktober 2009

”Blåsta! Hur 90-talets skitår formade en generation”.

Vi som är födda kring 80-talet är sannolikt den första generationen som vet att vi inte kan räkna med att få det bättre än våra föräldrar. De flesta får kallt räkna med att få det sämre. Sådant som var självklarheter för våra föräldrar, som en egen bostad och en trygg anställning, är nu exklusiva privilegier.untitled

Vi var inte gamla nog för att fullt ut förstå vad som hände, men vi såg konsekvenserna av det. Lärarna blev lite färre, klasskamraterna lite fler. Föräldrarna fick mer tid hemma, men mycket mindre pengar. Och när vi skulle imitera Brolin och Henke fick vi skaffa oss egna fotbollar – fritidsgården hade lagts ner och dagisets bollar man alltid fått låna hade låsts in.
Det hette att alla fick dra sitt strå till stacken, men det var kvalificerat struntprat förstås. Vissa tider i livet är man mer beroende av det gemensamma än annars – när man är gammal, när man är sjuk och när man är ung.
När var femte lärare på grundskolan fick sparken, gymnasiet införde avgifter för skolmaten och 250 fritidsgårdar stängdes så var det vi som växte upp som fick axla krisen. Gustavs Fridolin berättar om sin bok ”Blåsta” Måndag 19/10 kl. 18.30 på Pilgatans Bokcafé.

”Blåsta – Nedskärningsåren som formade en generation.” Skildrar det nittiotal Gustav Fridolin växte upp i och berättar om indragna skolböcker, stängda ungdomsgårdar och hur håltimmarna blev en institution. Resultatet är knappast någon lyxgeneration, utan en sviken generation. Som inte får vare sig förstahandskgustavfridolinontrakt eller fasta jobb, utan ständigt blir utlasade. Åttiotalisterna, i dag mellan 20 och 30 år, borde vara de friskaste, men är mer deprimerade och har oftare huvudvärk på jobbet än 40-talisterna. Den här boken är inte resultatet av något avancerat forskningsarbete, alla fakta finns på Statistiska centralbyrån och I offentliga utredningar – uppgifter som vem som helst kan hämta ut och ta del av men det är det inte många som gör. Få vill se konsekvenserna av nedskärningarna som gjordes i början av 90-talet. Då man skar ner på skola, ungdomsverksamhet och trygghetssystem hade det ett pris.1992 gick bara 5 procent ut grundskolan utan fullständiga betyg – 1999 hade det stigit till 25 procent. Antalet unga som har svåra problem med ångest har tredubblats sedan 1989. Vi har fått mer än dubbelt så många förtidspensionärer under 30 år.

Blåsta! är såhär i nya kristider, en obehagligt aktuell bok om vad som hände i den förra lågkonjunkturen och om vi egentligen har råd att “spara” på sätt som medför så långtgående ekonomiska och mänskliga kostnader. Välfärden har fortfarande inte hämtat sig från 90-talets nedskärningar. Behovet att lära av det förflutna är närmast akut.

Nedskärningarna i den här krisens spår riskerar att bli ännu större än förra gången. Lägre ersättningar i försäkringssystemen ökar trycket på kommunernas socialförvaltningar. Men när arbetslösheten stiger tar kommunernas pengar slut. Sedan förra krisen har kommuner dessutom förbjudits att, till skillnad från ett större företag, budgetera med en tillfällig förlust. I början av 90-talet klarade vi krisen med samlade förluster på runt 10 procent. Ska lagen följas kommer nedskärningarna då bli en västanfläkt av vad som väntar nu.

Newsmillartikel om boken.

Välkomna Måndag 19/10 klockan 18.30 till Bokcafé Pilgatan.

Entré: 20:- medl./ungdomar. Övriga 40:-

Arr: Ordfront och ABF

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under 1

Gud finns nog inte …eller ?

Om tro, vetande, vidskepelse, förnuft och humanistiska ideal
diskuterar kyrkoherde Lisa Tegby med Lars Nilsson från
förbundet Humanisterna.

Är det skillnad mellan kristen och ateistisk humanism?  Vem har rätt till begreppet? Den gamla diskussionen om tro och vetandet har återigen fått nytt liv. Kom och lyssna och delta i diskussionen.
Lisa Tegby är Kyrkoherde i Ålidhems församling. Kontraktsprost i Umeå kontrakt, hon är också styrelsemedlem I Förbundet för Kristen Humanism och Samhällssyn hon möter Lars Nilsson från förbundet Humanisterna i en diskussion om dessa stora frågor.
Under 2006 pågick en debatt mellan Lisa Tegby och Humaisternas ordförande Christer Sturmark som du kan läsa här.

Lisa Tgeby VK26/10 2006 LisaTegby

Christer Sturmark 8/11 2006

Debatten om Kristen och ateistisk humanism pågår på många arenor och I många sammanhang, på Tisdagkväll kl. 18.30 på Pilgatans bokcafé Fri entré  – Arrangörer: Ordfront, ABF

Förbundet för Kristen Humanism och Samhällssyn om sig själva:

Här möts humanism och kristen tro. KHS ser som sin uppgift att gestalta en hållning utifrån ett kristet-humanistiskt perspektiv, i både öppenhet och kritisk utblick mot kyrka och samhällsliv. Går det att tro på människan längre, på hennes förmåga att handla gott, på möjligheten att gemensamt organisera ett gott liv för oss alla? Är det möjligt att bekänna en tro på att Gud ännu bär upp denna värld? Finns det utrymme inom kyrkorna för människors mognad och utveckling i relation till varandra och skapelsen? Finns det plats för dialog med det omgivande samhället och olika religioners trosutövare? Går det att finna en väg mellan religiös fundamentalism och sekulär relativism, en väg som leder till fred, samlevnad och ökad rättvisa i ödmjuk och gemensam tillbedjan runt vår jord.
Går de stora frågorna att besvara?

Något enkelt ja finns nog inte, men det är vår uppgift som människor att söka svar.
Välkommen med i sökandet!

humanisternaFörbundet Humanisterna om sig själva:

Humanism och humanist är ord som används i flera betydelser. Men humanismen som livssyn står för ett tydligt ställningstagande. Den sätter människan och människovärdet i centrum. Den förenar medmänsklighet och förnuft i en strävan att skapa ett bättre samhälle, där ansvaret läggs på människan själv. Demokrati och mänskliga rättigheter är universella värden som måste gälla alla människor, oavsett var man råkar leva.

Grundläggande för humanismen är kritiskt tänkande och en vetenskaplig kunskapssyn. Humanismen är en sekulär – icke-religiös – livssyn som anser att det inte finns några förnuftiga skäl att tro på religiösa dogmer, gudar eller övernaturliga förklaringar av tillvaron. Humanister har en kritisk inställning till alla former av religion, nyandlighet och ockultism.

Humanisterna vill främja humanismens livssyn som idé- och värdegrund för samhälle, kultur och etik. Vi arbetar för att värna det sekulära samhället, där religion och politik hålls isär.

Lämna en kommentar

Filed under 1